De båda irakiska flyktingarna Ali Berzengi och Ferman Abdulla dömdes av Svea Hovrätt i oktober 2005 enligt den omdiskuterade terroristlagen av 2003 till 5 resp. 4,5 års fängelse för ”finansiering av terrorism”; förberedelsebrott. Bevisen var delvis hemliga. Inga pengar hittades och den person som ska ha tagit emot pengarna i Kurdistan, var okänd.

Domen innehöll ett beslut om livstids utvisning från Sverige.

Ali Berzengi är gift med en svensk kvinna och deras tre gemensamma barn är svenska medborgare. Han har nu bott i Sverige i närmare 10 år.

Förutom de mycket hårda straffen, har Ali Berzengi och Ferman Abdulla varit delvis frihetsberövade flera år efter strafftiden. Ali Berzengi kvarhölls isolerad i fängelset i 9 månader efter avtjänat straff. Sedan dess har han ålagts att fem dagar i veckan inställa sig hos polisen.

Trots att rätten 2005 uttalade att de pengar männen ska ha skickat ”inte kan knytas till specifika terrordåd”, som det i Arbil 1/2 2004, då över 100 personer dödades, så har svenska medieuppgifter återanvänts i Kurdistan och lett till personliga utpekanden av de två som delansvariga för ett attentat där många ledande företrädare för de två styrande partierna i Kurdistan dödats. Attentatsdagen, den 1 februari, är t o m en ”nationell minnesdag”. T ex visade SVT bilder från attentatet i nyhetsrapporteringen om rättsfallet.

Det är uppenbart att svenska medias rapportering etablerat en personlig hotbild mot de båda männen, där de hotas av avrättning eller blodshämnd. Medlemmar av Ansar al Islam, den grupp som männen påstås vara knutna till, avrättas regelbundet i landet.

Sverige har genom konventioner förbundit sig att inte utvisa några människor till länder där de riskerar dödsstraff eller tortyr.

Med anledning av de här två personerna ställer justitiedepartementet i brev frågor till den svenska ambassaden i Bagdad om den allmänna rätts- och säkerhetssituationen i Irak, utan att fästa något avseende vid den personliga hotbilden mot de två. Att verkställa en avvisning idag är liktydigt med att Sverige kan göra sig medskyldigt till dödsstraff.

Därför uppmanar vi regeringen att överväga de politiska och mänskliga följderna av en utvisning och istället bevilja nåd eller lindring i denna del av straffet som uppenbarligen ändå inte kan verkställas utan att bryta mot folkrättsliga konventioner.

1 juni 2010

Medborgarrättsrörelsen Charta 2008
Styrelsen genom Gunnar Edman, Gunnel Karlsson och Bo Landgren