Anders Järliden lärde känna Agiza i Karlstad under ett halvår innan han utvisades till Egypten. Han uppfattade Agiza som en mjuk och vidsynt person, inte någon fundamentalist. De hade många intressanta samtal om religion och kultur.

oppositionell till regimen i Egypten

När Agiza var en ung apoteksstuderande i början av 80-talet var han oppositionell till regimen i Egypten. Han satt då i fängelse för detta i ett och ett halvt år utan rättegång, och torterades. När muslimska brödraskapet, som han hade tillhört, blev mer militant, lämnade han rörelsen. Ahmed Agiza levde utanför Egypten i 10 år innan han kom till Sverige. Under sin frånvaro kunde han, 1999, läsa i tidningen att han hade blivit dömd till 25 års fängelse i en massrättegång i Egypten, för att ha tillhört en förbjuden organisation.

Vid tiden runt 11 september 2001 var Agiza och hans familj väldigt nära att få asyl i Sverige, men flera diktaturstater passade nu på att betrakta regimkritiker som terrorister, med stöd från CIA. Detta ledde till att Agiza greps på en busshållplats i Karlstad 18 december 2001. På kvällen fick frun ett telefonsamtal från honom. Han sa att han hade blivit tagen av polisen och skulle föras till Egypten.

skulle utvisas omedelbart - undertecknat av utrikesminister Anna Lindh.

Morgonen därpå blev frun kallad till sitt offentliga ombud, som ju alla asylsökande har. Hon fick veta att familjen skulle utvisas. Via en bekant tog frun kontakt med Järliden. Hon förstod inte vad det stod i pappren hon fått. Järliden läste. Det stod att Ahmed skulle utvisas omedelbart, och resten av familjen så snart som möjligt. Beslutet var regeringens, undertecknat av utrikesminister Anna Lindh. Järliden hjälpte till att tömma lägenheten och gömma familjen. På torget i Karlstad hölls ett protestmöte. Efter en månads protester och skriverier i media inhiberades utvisningsbeslutet mot familjen, men vad som hade hänt med Ahmed fick man inte veta.

Sveriges ambassadör i Egypten var hemma på semester och när han sedan återvände till Egypten dröjde han med att besöka Agiza, antagligen på order från Sverige.

Järliden skrev åtskilliga brev till bl.a. annat politiker och jurister. Miljöpartiet och Vänsterpartiet KU-anmälde i mars 2002 utvisningen av Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, som deporterades samtidigt med Agiza. Anna Lindh svarade i KU och hänvisade till de garantier man hade fått, både skriftliga och muntliga. De skulle behandlas väl och man hade fått en muntlig garanti om en rättvis rättegång. Ingen i Sverige hade gjort någonting för att se till att man höll sig till garantierna.

Ett år efter deportationen åkte Olof Palme-centrets ordförande Thomas Hammarberg ner till Egypten och han har senare berättat för Järliden att han hade gått in på UD till Anna Lindh och sagt att han inte trodde på de rapporter som de producerade, om att Agiza och Alzery blev väl behandlade. Anna Lindh hade blivit skakad.

Julen 2003 ville regeringen, på nytt, utvisa Agizas familj. Detta trots att Amnesty rapporterade om att anhöriga till politiska fångar i Egypten hade torterats till döds. - Järliden samlade protester på en lista.

Julen 2003 kom ett avslag på asylansökan för Agizas familj. Nu skulle de utvisas igen. Regeringens motivering var att det var uppenbart att Agiza och Alzery hade behandlas väl, så därför kunde familjen utvisas. Detta trots att Amnesty samtidigt rapporterade om att anhöriga till politiska fångar i Egypten hade torterats till döds. Järliden producerade en protestlista med 55 kända svenskar, varav fem var biskopar, tre ledamöter av svenska akademin, några före detta chefredaktörer för stora dagstidningar. TV4 gjorde reportage i lokalprogrammet.

Järliden fortsatte att arbeta för uppmärksamhet för Agizas öde. Han skrev brev, reste till Stockholm. Det var TV-program, men sparsamma kommentarer från politiker, trots att de visste att Agiza och Alzery mådde väldigt dåligt. Först 2004 blev det känt hur utvisningen hade gått till genom TV4:s Kalla fakta.

Först 2004 blev det känt hur utvisningen hade gått till genom TV4:s Kalla fakta.

I april 2004 dömdes Agiza till 25 år i en rättegång som blev allt annat än sjyst. Det var en summarisk militärrättegång. Den svenska ambassadören blev insläppt först den tredje dagen, då domen föll. Agiza dömdes enbart för att ha tillhört en förbjuden organisation och inget annat. Domen sänktes snart till 15 år. Det kan tydas som att man direkt öppnade för att han skulle kunna släppas före avtjänat straff. Mohammed Alzery hade släppts efter två år utan rättegång.

Familjen hölls gömd till 15 juni 2004 då det kom beslut att frun och barnen fick asyl. Då blev det stor fest i Karlstad.

I en summarisk militärrättegång 2004 dömdes Agiza enbart för att ha tillhört en förbjuden organisation. Alzery släpptes tidigare utan rättegång. - Trots det pratade Göran Persson våren 2006 om dem som farliga terrorister.

När Göran Persson våren 2006 tvingades att kommentera utvisningen av de båda männen visade han på stor okunnighet eller ovilja att se sanningen när han pratade om Agiza och Alzery som farliga terrorister, trots att Agiza endast dömts för att ha tillhört en förbjuden organisation och Alzery släppts utan rättegång.

När Järliden på årsdagen av utvisningen, 18 december, skrev sitt vanliga brev framhöll han att det var ynkligt att Agizas barn inte fått ha kontakt med pappan. Det resulterade i att ambassadören i Kairo såg till att pappan kunde ringa. Ett av barnen var bara tre månader när pappan utvisades. Nu fick hon äntligen tala med sin pappa, efter fem och ett halvt år.

Ahmed Agiza sitter kvar i fängelset. Tillvaron har lättat något för Agiza i fängelset och han läser svenska tidningar. Han har också fått börja studera.

Järliden jobbar på för att hålla ärendet vid liv och skriver regelbundet till myndighetspersoner. Vid regeringsskiftet infann sig ett visst hopp - men nej.

När han släpps måste han få återvända till sin familj, som är svenska medborgare sedan fem år!

I samband med revolten i Egypten var det länge omöjligt att få kontakt med Agiza, men nyligen har en bror kunnat besöka honom igen. De flesta verkar tro på en ljusare framtid i Egypten. Redan tidigare fanns tecken på att Agiza kan släppas om något år.

När han släpps måste han få återvända till sin familj, som är svenska medborgare sedan fem år! Det är läge för en ny protestlista. Utvisningsbeslutet är upphävt men Agiza får inte återvända. Det måste vi ändra på, avslutade Järliden.