"När terroristnoja blir politik"
Almedalen 2010
Ett sjuttiotal personer gjorde lokalen överfull, trots att flera hundra evenemang anordnades samma dag.
Mehmet Kaplan , Riksdagsledamot (mp), Charta 2008
Gösta Hultén, Journalist, Charta 2008
Fatima Doubakil, Statsvetare, Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén
Gösta Hultén inledde med att konstatera att terroristnojan kan drabba oss alla, för i
terroristjaktens spår har en global infrastruktur byggts upp, som underlättar massregistrering och massövervakning av alla.
Han nämnde flera exempel, bl.a. FRA-lagen och SWIFT.
Trots att inga terrordåd inträffat i Sverige, kommer nu nya lagar, nya terroristlistningar och nya gripanden på diffusa grunder, även i Sverige. Och trots att nästan inga av hundratals årliga terrordåd i EU enligt Europols statistik har koppling till islam är det framför allt muslimer som hittills drabbats.
Gösta kritiserade bl.a. de media som snabbt men grundlöst angrep Mehdi Ghezali som terrorist när han greps förra året i Pakistan. Men en annan svensk
medborgare kan hållas fängslad utan rättegång i Libanon i över tre år, utan en rad i svensk press. Inte mycket har heller skrivits om
de
två svensk-somalier som nyligen greps av nationella insatsstyrkan i Göteborg och i Stockholm och som nu sitter häktade. Vi vet för
lite om de konkreta bevisen, sa Gösta, men så här dunkelt uttalar sig åklagaren Agneta Hilding Qvarnström i Göteborgsposten:
”Stämpling till terroristbrott förutsätter inte att man behöver påvisa någon konkret gärning som någon ska ha gjort sig skyldig till.
Det ska vara fara för att man ska kunna begå ett brott. Stämpling är planläggning för någonting långt fram.”
Detta är diffusa anklagelser som journalister borde skriva om!
Några andra exempel på personer som drabbats i den så kallade terroristjakten nämndes:
Ali Berzengi och Ferman Abdulla som dömdes
till långa fängelsestraff på diffusa grunder och hemliga bevis,
Yassin Ali, svensk medborgare med somaliskt ursprung, som i april sattes
upp på FN:s s.k. sanktionslista, på USA:s begäran. En direkt parallell till fallet al Barakaat 2001.
Läs hela talet...
Fatima Doubakil tog i sitt tal upp flera aspekter på den häxjakt som hon menade bedrivs mot muslimer.
Hon berättade mer ingående om Josef Guemir, en 26-årig småbarnspappa från Göteborg, svensk medborgare med tunisisk bakgrund,. Han dömdes 2003 i Tunisien till 26 års fängelse. Han var då i Sverige och lämnades inte ut till Tunisien. Brottet var att ha laddat ner några filer på Internet. Sex andra personer dömdes för liknande brott till långa fängelsestraff. Flera internationella organisationer för mänskliga rättigheter har kritiserat detta skarpt.
2008 greps Josef Guemir i Frankrike och dömdes till 8 års fängelse för brottet att ha planerat att resa till något träningsläger i Somalia..
Josef Guemir har uppgett att han har misshandlats och torterats och att han inte fått en rättvis prövning. Han har berättat för sin svenska advokat att han inte fått någon tolk vid rättegången, trots att hans kunskaper i franska är mycket begränsade.
Svenska utrikesdepartementet måste granska detta fall, avslutade Fatima.
Mehmet Kaplan inledde med att tala om den starka opinion som fanns mot FRA-lagarna och såg det som ett exempel på hur ”vanliga”
svenskar börjar se att det finns ett problem med hemlig teleavlyssning etc. Är det verkligen ett sådant här samhälle vi vill leva i?
Mehmet belyste sedan fallet med stiftelsen al-Aqsa Spannmål, som är en hjälporganisation som samlar in medel till bl.a. Gaza. Åtalet målades upp stort i media. För de 10 000-tals människor som hade deltagit i insamlingarna blir den här konstruktionen av att vara presumtiva terrorister i förhållande till al-Aqsa ett problem. Hjälparbetet försvagades då pengarna som skulle gå till nödställda frystes under flera år. En friande dom kom i slutet av förra året. Då blev det knappt någon uppmärksamhet i media. Resultatet blev att det knappt kommer några pengar till al-Aqsa. Alltså en inskränkning i hjälpen till nödställda.
Mehmet kritiserade Beatrice Ask,”Ministern som tystnade”. Hon var tidigare en av de starkaste kritikerna mot den lagstiftning som faktiskt påbörjades under den förra regeringen. När hon nu sitter vid makten har det i praktiken inte skett någon ändring.
Avslutningsvis hoppades han att opinionen kommer att påverka riksdag och regering och på blocköverskridande samarbete kring dessa frågor.
Mehmet Kaplan medverkade senare i en diskussion med Nyamko Sabuni och Magnus Ranstorp (forskningschef Försvarshögskolan) i radio.