Lagen om terroristbrott måste ses över. Det kräver advokaterna till de två sverigesomalier som efter sex månader friats från misstankar om att ha förmedlat pengar till terrorverksamhet i Somalia.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson beslutade på fredagen att lägga ned förundersökningen.

Han säger att det inte går att visa att männen känt till att pengarna skulle gå till terrorism.

Männens advokater är mycket kritiska mot hur åklagare och säkerhetspolis skött utredningen:

- Det fanns ingen bevisning. Det absolut tunnaste jag sett under 30 år som advokat, säger Nils Uggla, Omar Mohamed Alis advokat.

- Det fanns ingen konkret brottsmisstanke, ännu mindre någon bevisning, inte en enda omständighet stödde brottspåståendet, säger den andre mannens advokat Thomas Olsson.

Han anser att lagen om terroristbrott måste ses över. När lagen tillkom skrev dåvarande justitieministern Thomas Bodström i propositionen att lagen bara skulle vara tillämplig på allvarliga angrepp på en demokratisk rättsstat.

Thomas Olsson menar att åklagare, säkerhetspolis och även domstolarna under häktningsprocesserna inte känner sig bundna av den begränsning som faktiskt finns i lagens förarbeten.

- Nu användes lagen för att skydda regimen i Somalia, ett land som knappast är en demokratisk rättsstat, säger Thomas Olsson.

Lagen om terroristbrott höjer straffen för andra brott om brottens syfte är terrorism. Det gör att polisen kan använda till exempel telefonavlyssning som annars inte vore möjligt.

- Avlyssningen används för att hålla folk som påstås ha bekämpat en diktaturregim i ett land utan rättssäkerhet häktade i månader. Det ligger långt utanför det tillämpningsområde som Bodström pekade på när lagen tillkom, säger Thomas Olsson.

Han misstänker att Säpo inte själv tagit initiativet till utredningen utan gått någon annan stats ärenden:

- Jag är ganska övertygad om att de amerikanska underrättelsetjänsterna har tagit initiativet och försett Säpo med information. Det framgick under förhören när utredarna bland annat visade en handling med en internetadress enbart tillgänglig för amerikanska myndigheter.

Som DN tidigare skrivit terrorstämplade USA al-Shabaab, den organisation som de anklagades för att ha stött, samma dag som somalierna häktades. Men beslutet offentliggjordes av USA först 19 dagar senare.

Advokat Nils Uggla instämmer i delar av kritiken mot lagen:

- Är det så här lätt att hålla folk häktade borde man se över den.

Advokat Johan Eriksson med erfarenhet av ett annat terroristmål säger att misstankarna i terroristmål ofta verkar vara allmänt hållna.

- Domstolarna borde ställa högra krav på att brottsmisstanken konkretiseras. Den anklagade har rätt att få reda på vad han misstänks för, säger han.

Åklagaren Ronnie Jacobsson pekar på att det är kravet på direkt uppsåt, att visa att den misstänkte verkligen haft avsikten att begå brott, som gör det svårt att bevisa terroristbrott.

- Hade det enbart krävts likgiltighetsuppsåt hade det varit lättare. Men samtidigt är det kanske bra att det ställs högre krav på bevisningen i den här typen av mål, säger han.

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt i Stockholm, anser att underlagen för anklagelserna om terroristbrott ofta är dåliga.

- På väldigt lösa grunder kan man anhålla, häkta och även åtala människor. I den första granskningen accepterar domstolarna ofta det.

Bara två personer har hittills dömts för terroristbrott. Flera utredningar har lagts ned, andra har gått till åtal, men domstolarna har då antingen friat eller dömt för andra brott.

Det visar att domstolarna ändå gör sitt jobb. Men lagen skapar rättsosäkerhet, säger Mahmoudi.