”En glad och uppmuntrande nyhet om en handlingskraftig domare från tingsrätten i Göteborg”. Så glada blev de islamhatiska bloggarna på bloggen ”Jihad i Malmö” över Göteborgs Tingsrätts påfund att förbjuda fyra kvinnor med täckande slöja att följa en häktningsförhandling i förra veckan. Förhandlingen gällde en av de tre personer som först häktats för terrorbrott (på tämligen oklara grunder) och nu hålls fortsatt häktad för ett annat brott. De som vill värna rättssäkerhet för alla kan inte dela denna glädje.

Enligt uppgift ska en av rättens medlemmar ha hänvisat till ”maskeringsförbud”, som dock bara gäller demonstrationsdeltagare. I lagen står uttryckligen att den inte gäller de som täcker ansiktet av religiösa skäl.

Chefsrådman Stefan Wikmark hänvisar till bestämmelser i rättegångsbalkens femte kapitel.”Jag har rätt, och skyldighet, att se till att ordningen upprätthålls, och jag kan utfärda föreskrifter för detta”, säger han till TT.

Den paragraf som chefsrådmannen hänvisar till börjar med det väsentliga; att en rättegång ska vara offentlig, d v s öppen för alla. Den paragrafen har tillkommit främst för medborgarnas och åhörarnas skull – inte för domarnas. Frågan är om inte hans sätt att upprätthålla ordningen, strider mot denna mycket viktiga princip.

I Rättegångsbalken kap 5 heter det: ”Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt.” Det krävs starka skäl att förvägra någon att följa en offentlig domstolsförhandling. Det har inte framkommit att de fyra kvinnorna stört förhandlingen eller på annat sätt uppträtt otillbörligt. Så varför behövde de avvisas?

Att påstå att enbart deras klädsel skulle vara ”otillbörlig” eller ordningsstörande kan lätt uppfattas som en allför vid och subjektiv tolkning av rättegångsbalken. Det existerar ju ingen särskild klädkod för våra domstolar. Att vara klädd i heltäckande slöja är i sig inte olagligt i Sverige. Vad vi än må tycka om denna klädsel, kan den vara viktig för de som bär den. Den kan också sägas spegla en viss religiös grupptillhörighet. Att visa sådan kan ses som en del av vår grundlagsfästa yttrandefrihet. Den aspekten har i andra fall anses så viktig att t ex medlemmar i motorcykelgäng av kammarrätten garanterats rätten att bära Hells Angelvästar i Luleå stadshus, trots att anställda känt sig hotade.

Därför verkar tingsrättens nya regeln opåkallad. Chefsrådmannens personliga uppfattning om vad som stör ordningen i en rättssal, kan t o m väcka frågor om hans opartiskhet. Redan av själva ordet framgår att en domare inte bör ha fördomar.

Det är oroande om svenska domstolar kan framstå som verktyg för diskriminering och fördomar mot muslimer. Allas tilltro till rättssystemets opartiskhet är mycket viktig för demokratin.Just terroristlagen är i sig tillräckligt problematisk i det avseende, då den lägger alltför stor vikt vid misstänktas åsikter i politiska och religiösa frågor.Därför anmäler vi domstolens beslut till JO, Justitieombudsmannen och till DO, diskrimineringsombudsmannen, för prövning.

Gösta Hultén
Talesperson medborgarrättsrörelsen Charta 2008